Anders, du har varit riksdagsledamot sedan 2006 och har dessförinnan haft politiska uppdrag på både regional och kommunal nivå. Efter ett liv i politiken – vad tar du med dig i din nya roll?
– Självklart har jag kunnat tillskansa mig en del inblick och sakkunskap kopplat till riksdagsarbetet och politiken i en bredare mening. Sen har jag ju, framförallt som riksdagsledamot, varit på mottagarsidan för påverkansarbete. Där kan jag nog bidra med perspektiv på vad som kan upplevas som ett bra, relevant och effektivt påverkansarbete samt vad som bör undvikas.
Vill du ge något exempel?
– En framgångsfaktor tror jag är att börja i tid. Som riksdagsledamot har jag ofta tagit emot flygblad från demonstranter på Mynttorget och Riksgatan som protesterar mot ett beslut som ska fattas samma dag. Då är det är på tok för sent och nästan lite tragiskt att se. Efter en lång beredning med utredningar, remisser, propositionsskrivande, arbete i riksdagens utskott och så vidare är ju själva riksdagsbeslutet mest att betrakta som en konfirmation. Man måste komma ihåg att även den enklaste lagändring i regel tar strax under två år att tröska igenom systemet.
Bra lobbyism är bland det bästa som finns och en nödvändig del i det demokratiska arbetet. Den är inte född än som kan tillträda en post och redan från början besitta all nödvändig kunskap.
Påverkan är ju såklart en central av jobbet som politiker. Men vem som påverkar kan ju uppfattas som kontroversiellt. Har du fått många frågor om det när du varit politiskt aktiv?
– Det händer. Ibland från lite oväntat håll. När jag pratat med skolklasser som besöker riksdagen är det ofta att någon som frågar: ”Hur skyddar du dig från lobbyister?”
Så pass! Vad svarar du då?
– Att bra lobbyism är bland det bästa som finns och en nödvändig del i det demokratiska arbetet. Den är inte född än som kan tillträda en post och redan från början besitta all nödvändig kunskap. Som beslutsfattare måste man vara nyfiken på andra perspektiv och vara ödmjuk för det faktum att man inte vet allt. I rollen som riksdagsledamot har jag satt en stolthet i att prata med en bredd av intressenter. Oftast över en kopp kaffe – som jag betalat själv.
De senaste tolv åren har du suttit i riksdagens trafikutskott. Hur kom du in på den banan?
– Så långt jag kan minnas har jag haft ett intresse för infrastrukturfrågor. Jag hade förmånen att få utlopp för det intresset redan under min tid som lokalpolitiker. Kalmar län var ju ett av de första länen i landet som, på prov faktiskt, fick ansvar för regional utveckling. När jag senare som riksdagsledamot fick möjlighet att sitta i trafikutskottet så kändes det som ett självklart beslut.
Vad är det som är så intressant med trafikfrågor?
– Transportinfrastruktur är ett väldigt komplext politikområde, inte minst på grund av den höga graden av global integration som genomsyrar nästan varje detalj. I trafikutskottet fick vi ofta tillfälle att reflektera över detta. Det hände tillexempel att vi behandlade standardiseringsärenden om fordonsteknologi som vi trodde var EU-direktiv, men som sedan visade sig ha sitt ursprung i FN. Det var oväntat men givetvis fullt logiskt eftersom fordon tillverkas och nyttjas på en global marknad.
– En annan och än viktigare erfarenhet av väg- eller järnvägsbyggande är de extremt långa ledtiderna från det att ett behov eller ett objekt uppmärksammas till dess att det förverkligas, via påverkansarbete, prövning och beslut. Trafik- och transportpolitik är en uthållighetssport.
Efter valet har det varit ovanligt mycket fokus på presidieposterna i riksdagens utskott. Du kommer ju närmat från posten som vice ordförande i trafikutskottet. Hur mycket inflytande har presidiet egentligen?
– Som presidiemedlem kan du få ett visst inflytande över utskottets arbete, men det är indirekt och helt beroende på det politiska handlaget. Det kan handla om att påverka utformningen av vissa texter i utskottsbetänkandena, som riksdagens tjänstemän tar fram. Eller så kan man bjuda in intressanta gäster till utskottet, vars inlagor kan påverka inriktningen för arbetet. Precis som med alla andra ”uppdrag” handlar det om hårt arbete, insikt i sak och ett gott handlag om man ska få något gjort. Rollen som ordförande etcetera är ett formellt tilldelat ledarskap. Du måste komplettera det med att ha ditt utskottets förtroende för att Du gör ett bra jobb för att det ska växla upp till ett fullt ledarskap.