Efter en intensiv process har valberedningen till slut kommit fram till tre namn som passar som ny partiledare för Centerpartiet. Riksdagsledamöterna Daniel Bäckström, Elisabeth Thand Ringqvist och Muharrem Demirok föreslås efterträda Annie Lööf. Vi har intervjuat vår kollega Anders Åkesson som länge har varit aktiv i partiet, bland annat som riksdagsledamot 2006-2022, om hur processen påverkar partiet och svensk politik.
Anders, du har varit med om många partiledarval i Centerpartiet. Vad drar du för slutsatser av måndagens besked från valberedningen?
Att det har kommit många nomineringar. Nu har valberedningen landat i tre kandidater. De skiljer sig från varandra och det är bra. Jag kan också konstatera att flera av dem som nominerats har tackat nej. Rickard Nordin och Martin Ådahl till exempel. Sannolikt på grund av deras livssituation. Det intensiva turnéschema som nu väntar kandidaterna är en västanvind jämfört med vad det är att vara partiledare. Då äger man inte sin tid.
Under de senaste åren har vi kunnat följa turerna kring Liberalernas partiledarval som en följetång i media. Finns det en risk att Centerpartiets upplägg med en öppen kampanj ger upphov till splittring?
Min bild är att den process som Centerpartiet valt motverkar splittring mer än en sluten process, åtminstone när partiledaren väl är vald. Den dagen går inte solen upp någonstans när alla tycker lika, ens i ett parti. En öppen process ökar sannolikheten att den som till slut blir vald får ett starkt mandat och snabbt kan väva samman partiet. Historien talar för det.
När Annie Lööf valdes 2011 i en öppen process som denna fick hon ett starkt mandat. Medtävlarna anslöt sig ju till styrelsen, i presidiet. Det starka mandatet behövde Annie Lööf sedan dels när hon kom in som statsråd men framförallt i samband med turerna kring det ”idéprogram” som strax efter det partiledarvalet togs fram och som ju blev ämne för kontrovers.
Nu ska kandidaterna ut på turné, sedan ska drygt 20 centerdistrikt lämna individuella omdömen som valberedningen ska väga samman, slutligen blir det omröstning på extrastämman i februari. Tar denna omfattande process fokus från annat partiarbetet, till exempel politikutveckling?
Det gör det på ett vis. Samtidigt är partiarbete att fara runt och träffas. I Centerpartiet finns det en tradition att träffas på rätt folkrika sammankomster, så kallade stämmor eller kommundagar. Viljan att träffas, diskutera och uppleva saker tillsamman är stor i partiet. Det stärker partiets organisation.
Ska man tolka det som att partiledarprocessen, med alla möten och sammankomster, snarare kommer stimulera politikutveckling?
Ja, det kan man säga.
Vilken betydelse har valet av Centerpartiets ledare för utvecklingen av svensk politik?
Oavsett vilken kandidat som väljs och oavsett slutsatserna i eftervalsanalysen så kommer utfallet av dessa att snitsla banan framåt för C som ett mittenparti. Inför valet var frågan: finns egentligen mitten? I dag kan vi konstatera att vi förvisso har ett slags högerregering på nationellt nivå, men att vi i regioner och kommuner har en stor mängd mittenstyren av olika slag. Hur spelbara Centerpartiet kommer att vara i dessa mittensamarbeten avgörs av vem som blir partiledare och slutsatserna i eftervalsanalysen.
Du fäster stor vikt vid eftervalsanalysen. Vilket förhållande har den till partiledarvalet?
Det rör sig om parallella och till viss del synkroniserade processer. Eftervalsanalysen kommer att presenteras kort efter det att partiledarvalet är genomfört. Den ny ledaren kommer alltså säkert ta avstamp i eftervalsanalysen.
Avslutningsvis, vad tycker du att en person som jobbar med Public Affairs bör veta om Centerpartiets partiledarval?
Ett parti präglas av sin ledare, vad personen har för inriktning och hur framåtlutad den är. I samband med valprocessen kommer de tre kandidaterna att synas mycket, resonera och svara på frågor på ett sätt som blir mer sällsynt när man väl är partiledare. På så sätt erbjuder valprocessen en unik möjlighet att bilda sig en uppfattning om deras profil och lära känna deras sätt att vara. Jag skulle därför rekommendera alla som är i Public Affairs-branschen att ta tillfället i akt och lyssna in.